Scrub fever!

Man ska inte hurra förrän man är helt säker... När jag skrev senaste inlägget kände jag mig så pigg. Det kändes som att det äntligen var slutet på en mycket tråkig vecka. Några timmar senare fick jag sprängande huvudvärk. Sån pulserande värk så det kändes som att huvudet skulle sprängas och ögonen ploppa ur. Jag var tvungen att hålla i huvudet för att det inte skulle spricka, kändes det som. Samtidigt så fick jag otroligt ont bakom ögonen. Det gjort ont när jag rörde på ögonen och tittade åt sidan, främst åt vänster. Jag märkte även att jag hade svårt att vrida på huvudet, att den automatiska reaktionen när jag skulle se åt sidan blev att vrida hela kroppen och inte huvudet. Tog paracetamol som inte hjälpte direkt. Jag gick och la mig och tänkte att det borde gå över med sömn.
 
Nästa dag hade jag lika ont. Det hade inte blivit mycket sömn denna natt och jag var helt slut. Febern började gå upp igen och jag blev ljusskygg. Min kompis Ana beställde en taxi och hjälpte mig till Mae Sot General Hospital. Där tog de lite prover, jag fick träffa 2 läkare och fick 2 diagnoser; dengue feber eller scrub fever. Huvudvärken kom och gick, emellanåt kunde jag prata normalt, emellanåt fick jag sitta och trycka händerna hårt mot huvudet. När vi satt och prata med läkaren, helt öppet mitt på akuten fick patienten bredvid mig hjärtstillestånd. Det var kaos men min läkare ville fortsätta prata. Det var en absurd situation och svårt att koncentrera sig med huvudvärken, HLR som pågick bredvid mig och nyfikenheten man själv har som sjuksköterska (arbetsskada...). Det kommer jag aldrig glömma! (PS. Patienten överlevde!)
Vi åkte hem några timmar senare och jag kände mig lite bättre. Senare på kvällen var det en kompis som tipsade mig om ett annat privat sjukhus där man kunde få snabbt svar på dengue test. Så dagen efter åkte jag dit och dengue testen var negativa!
 
Då är det antagligen Scrub fever (Scrub Typhus) jag har och jag äter antibiotika nu. Scrub fever kommer av små fästingliknande insekter som suger blod på människor och sprutar in en bakterie. De trivs mest i buskig natur, så jag kan tänka mig att jag fick den när vi var på utflykt till vattenfallen för några veckor sedan.
 
Hur som helst, jag mår himla mycket bättre nu och har varit feberfri i 2 dagar! Jag är dock fortfarande hemma för att jag är otroligt trött i kroppen. Får ont i benen (en konstig känsla jag aldrig haft förut!) om jag står upp och stilla i mer än 30 sekunder. Jag sover mer än normalt. Men jag kan äta utan problem och jag vågar nog med säkerhet säga att det börjar vända nu! =)
 
 
På Mae Sot Ram Hospital, ett privatägt sjukhus. Nästan inga patienter där - inte konstigt när mitt besök här kostade 10 gånger så mycket som mitt besök på det statliga sjukhuset...
 
 
 
 
På Mae Sot General Hospital. Väntrummet utanför akuten. Betydligt fler patienter här.
 
 
Ingång till akuten.
 
 
Efter blodprov!
 
 
Fick nytt namn också...
 
 
 
Ironiskt nog, var detta synen när du satt och väntade på akuten. Ser nästan ut som att det ligger ett lik där...
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0